SORG

SORG.......vad är det????

 Vi reagerar alla olika på detta och vi står nu inför en STOR sorg.

Min man, våra barns far, morfar, farfar, svärfar, lämnade oss den 1/1 2015.

 Det finns inga ord som kan göra sorgen och känslorna mindre fattiga.

Vi har iaf varandra och kan stötta oss där.

Owe, du hade många sidor, en del fick vi aldrig se, de gömde Du djupt i Dig själv.

Men en sak är säker, dina barnbarn gjorde Dig otroligt lycklig.

Vi är många som kommer att sakna Dig, måtte Du vara lyckligare där Du befinner Dig nu och fått Frid och Ro.

Detta inlägg har fått vila ett tag, nu har en tid gått och vi har fått lite distans....
En vacker akt för att ge Dig den sista vilan har vi också haft, i Stensjöns Missionshus. Den leddes av Fredrik Josefsson, och han är väldigt proffsig och ändå ödmjuk i sitt värv. Tack för en väldigt fin stund.

Vardagen vandrar på, vi jobbar och sliter och tänk om en vinst kunde ramla in, då skulle jag iaf troligen varva ner eller gå i pension.

Frej växer och frodas, blivit stora killen för att inte tala omWilgot som fyllt två. Oj,, vad tiden ilar. Josefina har blivit 7 år snart ingen liten tjej.

Vår dotter fyller snart jämnt, känns nästan men inte riktigt, som igår. Kommer fortfarande ihåg hemfärden i taxi, på min 23-årsdag. Så nervös har jag nog aldrig varit.......
Nåja, med facit i hand så blev det ju rätt bra. Tycker i alla fall jag.

Så, alla ni därute, njut, av livet varje dag, vad som sker imorgon vet vi inget om och det som skedde för länge sedan, kan vi ändå inget göra åt......

Sista dagen 2014

2014......
 
Ja, herregud, då har det gått ett helt år, igen.

Fattar inte vart det har tagit vägen. Massor har hänt......

Varit i Stockholm, på Gotland, där Josefina iaf postade brev, se bild på det. Vi bilade till Sollefteå, Owe och jag, med nyköpt bil. Jag körde hela vägen och det gick galant.

Fantastiskt trevligt att träffa Ingrid och Lars igen, efter så många år.Ja, vi blev otroligt väl omhändertagna och deras barn, hade ju blivit vuxna, shit vad tiden går. En dag var vi ute på tur med en originell kanalbåt, som ett gäng köpt in och rustat upp. Den dagen blev det åska och regn, fast mysigt i båten ändå.

Jag har varit i Polen, med Bodil, också från Stensjön. På hälsoresa, det var en toppen härlig upplevelse, ja, inte hemresan, men det tar vi en annan gång.

Köket blev ju klart, till slut, mycket, mycket nöjd.

Vi bor ju numera 5 personer här, gubben och jag, Alexandra, Sammy och Frej, som hunnit fylla ett år.

Tiden ilar........

 I ett av valven i ringmuren, stötte vi på denne man, Doug Seeger, som blev upptäckt i Jills Veranda, vilken otroligt skön musiker och så njutningsfullt att bara stanna upp och lyssna.

Idag, är det nyårsafton, vi har redan varit på en promenad, Sammys mamma, Åsa, är här och ska fira in nya året med oss.

Eventuellt, ska vi försöka vara med vid monumentet i år, eller jag iaf. 

Sedan återstår det att se, vad nästa år för med sig, ja, eller nåt litet vet jag, vi ska bli Farmor och farfar igen i början av mars. Sköna Wilgot, ska få ett syskon, blir spännande.

Just ja, Kristoffer har varit på långresa i Afrika, med Sanna, som pluggat där några månader och sedan möttes de upp och var på lite äventyr innan de åkte hem tillsammans .

Inte ar jag bloggar mycket i år, men kanske det blir tillfälle till lite mer, kommande år, den som lever får se...

I alla fall, vill jag, tillönska alla som eventuellt tittar in är ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR.........

 

Mörk HÖST

Så har då snart hela detta året gått, så jättefort.......

Mycket har hänt, både trevligt och jobbigt.

Blir bara en snabb uppdatering så Ni som möjligen hänger kvar, inte tror att jag försvunnit helt.

I somras var det dags för en sväng in till Stockholm med Alexandra. Det blev en snabbvisit, några dagar som bara försvann och sen var det dags att åka hem igen. Men vi hann med en fotbollsmatch på AIKs nya arena. Detta var en stor upplevelse som alltid. Hur det gick i matchen kommer jag inte ihåg längre dock... Vi gick en sväng och shoppade och även om det bara var några veckor kvar innan det var dags för födsel så prövades det mycket kläder och vi sprang i den ena affären efter den andra. På kvällen besökte vi en isbar som fanns på hotellet och det var uppfriskande att efter en varm dag i solen, ta på sig en stor varm poncho och ta en drink var i glas gjorda av is.

Efter en vecka med Jossan på besök här åkte jag, Gabriella och Jossan till Gotland på medeltidsveckan. Detta var andra året som jag var där och i år hade jag en ny blå klänning som Gabriella hade sytt. Vi hade tur med vädret, en bra stuga och många fantastiska händelser. Vi cyklade hela tiden men Gotland är en underbar ö, speciella när solen skiner.

Det värsta som hänt i sommar var att min älskade syster gick bort i slutet på augusti. Mitt i natten ringde plötsligt telefonen här hemma och det var hennes ena dotter som ringde för att tala om detta. Jag vaknade som i chock och trodde att Alexandra kom in för att säga att det var dags att åka in till BB men tyvärr var det ett mer tråkigt besked som väntade. Begravningen skedde några veckor senare, in i september och det var en jätte fin men jobbig, såklart, begravning med väldigt mycket människor som hyllade henne och hennes liv.   
 
Dagarna är fyllda med så mycket och på kvällar och nätter arbetar jag ju oftast, så det blir inte mycket tid över.

Tillslut kom dagen i September, då Alexandra faktiskt skulle in till BB och bebisen, som heter Frej anlände, en ljuvlig liten baby, som redan hunnit dubbla sin vikt.

Köket håller på att rivas, vete gudarna hur vi ska klara ut detta, när vi blir utan vatten och spis och allt porslin står ute på altanen.
Får väl tänka färdigt och hoppas att det blir det innan Julen är här.

Jag som älskar julen får verkligen göra våld på mig själv, i år.
Brukar ju börja tidigt med alla förberedelser och kan inte göra något alls i år.
Fatta hur detta känns i min kropp....

Ska till Ullared om några helger, får se om jag lyckas hålla mig borta från alla julsaker eller så får vi se om något kommer med hem.

Längesedan

Det är nästan så att jag skäms, har inte uppdaterat på hur länge som helst......

Men tiden ilar, och just nu har vi semester och det är så otroligt välbehövligt och njutningsfullt.

Jag badar i stort sett varje dag, ibland flera gånger, tar ju bara 2 minuter med cykel och den tiden unnar jag mig.

Det har hänt och händer massor av saker runt omkring oss....

Vi är numera 4 vuxna som bor här hemma, då Alexandra, hennes man Sammy och deras långhåriga katt, har flyttat hit.

Dessutom är det ju en mage med i bilden och det ska väl bli nåt i början av september.

Enda möjligheten att spara pengar för dem, vi delar på mat o diverse, och hjälps åt med alla småsaker.

Kommer kanske bli lite urladdningar, men det får vi ju ta då.

Världens bästa Josefina, har blivit så stor och småbarnshullet är alldeles borta, en liten bestämd tjej.......som ändå vill vara i Stensjön ibland.

Nästa vecka ska hon ha lite semester hos oss , hela veckan.

Hoppas på fint väder så vi kan bada jättemycket.

Wilgot, senaste tillskottet i familjen, växer också och frodas,  7 månader har han hunnit bli, en liten goding till kille.

Så är tanken att vi ska göra om köket, det är hetsiga diskussioner, då inte Owe och jag har samma åsikter, men vem är mest i köket?????

Jag, såklart och nu hjälpte Markus oss att ändra ritningen, det blev himmelens bra, men kommer nog att kosta en hel del.

Ärligt talat, det skiter jag i, för köket gör man bara om en gång, iaf vi och då ska det bli bra.

Vila

Idag, har det varit en underbar dag, 25 grader och sol, helt fantastiskt...

Igår, var det också en härlig dag, ja, bortsett från att vi varpå begravning.

Det var mamma, som somnade in den 22/4, som vi nu fört till den sista vilan.

Jag kan bara hoppas att hon är lyckligare i sin himmel än hon var på jorden.

Det var iaf en väldigt vacker ceremoni, med alla barn och barnbarn närvarande.

En jättebra präst, en begravningsentreprenör som också var jättebra, finstämd musik och allt gick bra. Skogskapellet är ju också så vackert.

Vår kusin Gunnel kom också, alltid kul att träffas, får se om vi kommer till skott med att träffas igen.
Vi har nog massor att tjata om på olika håll.

Skönt att ha detta överstökat, nu kan Annelie fokusera på att bli frisk och ta hand om sig själv.

Så går livet vidare som alltid, även om det stannar upp ett ögonblick för en del, så fortsätter  det runt om kring oss.

Jag hoppas bara det dröjer länge, till nästa begravning........